måndag 13 juli 2009

Markus

Det är insikten, det att vi nu förstår att alltet vi har, det fantastiska liv nu är samlat i en stund. I ett djupt andetag, i sommarnattens berusande stillhet förstår vi att vi här och nu inte önskar något mer. Vi Är Markus. Du och jag, vi lever i vårt egna underbara välbehag.
Inga vackra ord kan än beskriva den känsla
Inte heller mina händer kan färger pensla
Som susar med den värme som i mitt bröst
Då jag hör din finaste, mjukaste röst
Säga mig med ögonen här i mina blå
Att det fantastiska är att vi varandra förstår
Det att vi Är, vi två, du, Markus och jag
Att vi nu lever tillsammans, vackra var dag
Det var inte kärlek som jag kände då
Inte denna känsla som jag nu lärt mig förstå
Det andra var närhet och grovhet i sig
Inte som den stora värme jag nu känner för dig

Jag vet att du förstår mig och vad jag känner
Ty jag lever i din trygghet, där vi ständigt banden spänner