Men annars är idag ingen bra dag. Huvudet dunkar och jag tänker och surar och är besviken. Ja, jag är besviken och trött. Så evinnerligt trött. Inte bara fysiskt, utan rent psykiskt. Trött på Chappaqua, trött på det här, trött och trött och trött. Min härliga norska Malin och jag pratade om denna trötthet igår, i parken. Det var skönt. Någon som känner det samma. Au pair livet har gjort mig trött och seg, nedstämd och bortkopplad. Vi känner båda att vi slösat tid, dyrbar tid och vi känner inte att det gett oss något speciellt tillbaka. Så känns det. Och vi tackar båda gudarna för att tiden snart är ute, äntligen. Fyra helger kvar! Jag kommer sakna New York dock, såklart. Denna fantastiska stad med allt man kan önska sig och lite till. Men stan kan jag komma tillbaka till, och det kommer jag.
Nu måste jag dock springa ner och vika tvätt (wie!). Snart kommer ett roligare inlägg, men var bara tvungen att skriva av mig lite..
Jennie