Vi tog oss upp tidigt, körde bilen och oss själva till Miami,
och hoppade på 7-flyget till Charlotte, NC.
Ca. 1,5 timme tog det oss..
sedan landade vi, hyrde en annan bil och gav oss iväg mot bergen i väst.
Vi åt en regäl amerikansk brunch på ett diner längs vägen.
Och äntligen börjar bergen tona upp sig framför oss!
Kaffe på Starbucks/Target och friska fantastiska vindar.
Vi stannade en stund för att ta en promenad, vi trodde den skulle leta oss till en overlook,
men när det började gå nedför igen begav vi oss tillbaka till bilen och
stannade istället vid nästa skylt..
Som var en riktig overlook.
Kärlek vid första ögonkastet, så kan man beskriva vad jag kände för bergen i North Carolina.
Vår väldigt blåa bil.
V stannade vid en gammal trappa..
Som tog oss till denna makalösa plats! En gammal tomt där huset var sen länge rivet men man kan ju förstå varför de ens byggde här från början. Helt otroligt vackert var det, vinden luktade skog och jord och solen värmde våra ryggar.
Jag var i extas. Som en dröm, och allt jag kunde tänka var att;
här kan jag bo, här kan jag leva och dö. Låter kanske lite väl dramatiskt, men sån är jag, stormiga känslor liksom hör till mitt levene.
Vi kom till ett vattenfall..
Bestämde oss för att gå ner..
Vilket var väl värt.
Desto högre vi kom, desto rödare löven.
Efter den högsta punkten går det neråt, mycket logiskt. Som en berg-och dalbana gick det, så att locket slog för öronen och vinden ven. Väl framme på vårt Bed and breakfast bytte vi fort om, och så var det dags för det första bokade restaurangbesöket; Sweet Onion, i Waynesvilles hjärta.
Hungriga.
Vinsugna.
Och väldigt belåtna..
blev vi. Dags att promenera hem, och krypa till kojs.
Så var den första dagen på vår 1-år-som-gifta-resa till ända. Och vilken början än sen!
Fru Grip