Vackra ting

Helt fantastiska örhängen, tänkte att jag skulle satsa på guld men de här, de är verkligen otroligt vackra! 85 usd dock, känns ju inte så billigt men men.. Om de finns kvar efter påsk så är det ett tecken!

(Från etsy.com, tanna paradis)

Jennie

Cake stands! (Etsy.com)

Letar "cake stands" så ögonen blör! Hehe, nä men det är svårt. Nummer 1. känns lite dassig, medan nummer 2. är riktigt vacker. Men funkar metal med de glasburkar som kommer stå runt i kring? Nummer 3. är riktigt rolig med sin speciella form, 4. elegant och vacker med den sista är helt enkelt klassisk med sitt klara glas. Men jag vet inte alls vilken riktning vi skall gå här (haha). Men nummer 2. ligger mig varmt om hjärtat, det måste ju funka med vårt mer rustika tema också.

Jennie

33 månader, 3 månader

Kära dagbok! Idag är vår dag, min och Markus alldeles egna dag, om man nu kan säga så. Idag var det 33 månader sedan vi kysstes för första gången och 3 månader sedan Markus frågade mig om jag ville bli hans fru. Tänk, ja, tänkt! 33 och 3. Jag vet inte vart jag skall börja, eller ens vad jag skall säga. Det finns så mycket att berätta om gällande vår otroliga resa tillsammans, men jag skall försöka hålla det kortfattat. (Med Jennies mått mätt)

Det här är, trots djupare kärlek och bröllopsplanering, den tuffaste tiden hittills i vårt förhållande, eller, ja kanske just därför. Det är precis som när man snart är vid mållinjen, men den är fortfarande alldeles för långt bort för att man kan slappna av. Snart är vi där, där som vi väntat på sedan dag Ett, snart kommer dagen då vi Äntligen får flytta ihop på riktigt. Inte bara över sommaren, inte bara i några månader, utan vi, tillsammans, på samma ställe på jorden, i samma hem! Och nu när månaderna tickar ner känns det nästan som att det går långsammare bara för att man kan se målet, och vill dit så evinnerligt gärna!

Lägg sedan på två upptagna, ständigt jobbande parter, plus totalt oklaffande ledigheter, och sist men inte minst ett bröllop att planera på distans både mellan oss och landet vi skall gifta oss i. Ja då har du en enorm prövning för ett förhållande. Men vet ni vad! För varje dag som går så kommer vi allt närmare varandra, vi lär oss saker och trots en del frustration så kommer vi ständigt framåt och den kärleken vi bär tillsammans den är enorm! Den är sådär magkittlande och kroppsvaggande på samma gång. Pirrig och trygg, varm och stor, kittlig och förstående.

Vi för länge sedan, sommar 2009

Enda sedan vi blev tillsammans har vi sett seriöst på vårt förhållande och varje val vi har gjort tillsammans har vi inte gjort för att främja vårt förhållande medvetet, utan för att vi helt enkelt inte kunnat se någon annan utväg. Vi har bara vetat att vi kan inte ändra på något, vi älskar varandra, så vi måste helt enkelt bara lösa allt, trots mil emellan oss och trots alla timmar på skype. Det är inte för att vi måste som vi hörs ofta, för att hålla distansförhållandet igång, utan för att vi inte klarar att inte höras. För att vi behöver prata med varandra, reflektera över våra dagar tillsammans, precis som vilket annat par som helt, bara att vi får göra det med andra medel än de flesta andra. Jag har haft svårt att acceptera det ibland, att bara ta det som det är, för mest av allt vill jag vara tillsammans, som vanligt folk, men jag har klarat mig igenom det här med! Och snart, snart är vi där. För om man tar de här månaderna och sätter de relativt till alla de år jag tror och hoppas vi kommer leva sida vid sida, ja, då är den här tiden en fis i livsrymden, tidsmässigt.

Och med de stärkande orden till mig själv så vill jag bara berätta hur mycket Markus betyder för mig. Han stöttar mig i allt, han tror på mig och lyfter upp mig om jag håller på att falla. Han är ärlig och säger ifrån. Han är mitt bollplank och min allra bästa vän. Markus känner mig mest och bäst. Han vet att en ostimulerad Jennie är en ledsen Jennie och han kan se att jag inte trivs just nu. Han får mig att förstå, och säger ständigt till mig, att jag har enormt potencial och att jag kan göra vad jag vill med mitt liv. Han delar min uppfattning om att vi, no matter what, måste leva våra drömmar, men han är varm och säger att vi kan uppleva dem tillsammans. För det är alltid roligare att se saker tillsammans med någon annan, och jag är lycklig att jag har hittat världens bästa resekamrat. Så tack, vem som nu finns att tacka, tack till min mamma och pappa som skapade mig, tack till gener och biologi och tack till den fantastiska hormonkombinationen och allt annat komplicerat som gör att två människor passar så väldigt bra tillsammans, tack!

Den 25 maj 2009, exakt en månad innan vi blev tillsammans postade jag den här bilden, som profilbild på facebook. Tyckte den passade bra. Här är jag, nytatuerad med mina 3 små prickar på handleden. 3, ett underbart fantastiskt tal!

Med kärlek

Jennie

Dessertbord

Hej! Äntligen fredag, inte sant? Trots det kan jag som vanligt inte slappna av. Jobbar imorgon, men njuta av bröllopsinspiration kan jag några timmar då barnen är iväg. Så här har vi lite dessertbilder.

Jag och Markus har, trot eller ej, samma favoritkaka, nämligen morotskaka! Jag är personligen inte heller något fan av gräddtårtor vilket gör just morotskakan till den perfekta bröllopstårtan. Även pajer hör ju hösten till, visst är de vackra? Ja, vi får se vad morotskakan (som såklart är kungen på bordet) får för sällskap till hösten, det återstår att se.

Älskar mittenbildens vimplar. Trots att vi fnular på en helt annan Caketopper så kommer nog en och annan vimpel pryda desserten.

Jennie

Vardag och fina dukningar

Hallo, det är torsdags morgon (önskar så att det var fredag, minst, helst sommar) .. Jag är riktigt trött men i helgen har i alla fall pappa och min kära bror varit på besök från Sverige. Vi har hunnit med en hel del! Och de följande dagarna när jag behövt jobba har de sett än mer. Dock lämnar de landet idag, vilket känns lite snopet men är glad att jag fick helgen, och en brunch igår, med dem i alla fall. Tack för allt!

Bröllopsplaneringen flyter på, jag har gjort en lista som jag så fint kallar Långa-listan (Älskar listor). Här har jag skrivit ner alla praktiska Saker som behövs, allt från besticken, till skokräm och hårsnoddar. Vi har även bollat bordplaceringar och vad vi skall ha för cake topper.. Igår skickade vi en bekräftelse på bokningen till Sala Silvergruva, samt kivades lite om att vi inte har tid att prata på dagarna.. Folk pratar om att det är så himla stressigt att planera bröllop, och jag kan la inte hålla med dem riktigt, men det är ju för att vi planerar en mycket liten och intim tillställning. Men en sak kan jag säga; Att planera vad som helst på distans, för det första distans till Sverige och sedan mellan oss, den stundande maken och makan i fråga, är inte det mest glamorösa. Jag är kanske inne i en liten dipp nu, inte bröllopsplaneringsmässigt, men rent allmänt. Är rätt trött på au pair livet och längtar efter nya tider. Och det är såklart att det smittar av sig på allt annat jag gör. Men som Markus säger; Allting kommer bli bra tillslut, du skall se att allting ordnar sig.. (Svenska björnstammen).

Igår kom i alla fall kuverten till inbjudningarna, finfina var de! Precis som jag önskat. Men nog om det, nu måste jag ner och väcka L. Ha det fint, och välkommen våren!

Nedan kommer lite bilder på inspirerande duktningar som jag kommit över. Älskar den lite mer rustika känslan och speciellt färgerna, som ni kanske förstår.

Jennie

Önskelista Etsy.com

Postar ett litet skoinlägg såhär på Internationella Kvinnodagen och allting! Letar efter snörade, vintaga skinnskor till bröllopet.. Men hittar såklart Inget som är sådär perfekt. Dock hittar jag fina saker, som ovan! Tycker speciellt om vårskorna i mitten.. Nu måste jag bara hålla mig så jag inte klickar hem något jag egentligen inte har råd med.

Jennie

Ringarna

Ringar, det absolut viktigaste egentligen, efter självaste "Ja" akten då. Och det är inte helt lätt, skall jag säga, det här med ringarna. Jag och Markus förlovade oss med två stycken ringar som Markus själv hade tillverkat, som ni kanske vet. De var i koppartråd och snurrade i en åtta, dessa bar vi till den dagen vi hämtade ut guldringarna, som vi i mer eller mindre hast inköpte hos en guldsmed i närheten (i Fort Lauderdale). Vi valde enkla ringar, och i min sitter en liten diamant, som ni kan se nedan. De är otroligt vackra men nu när jag börjat titta runt på vad jag skall ha för vigselring så känner Markus att han gärna vill göra en uppdatering, göra sin ring lite mer personlig, då jag kommer få en ny, han vill också vara med, so to speak. Och jag förstår honom. Det är ändå ringarna vi skall bära resten av våra liv.

Saken är också den att ringarna vi köpte i Usa är 14k, vilket är standarden här, medan i Sverige så är den 18k, och ärligt talat vill vi båda nog ha 18k, inte bara för att det är mer värt, utan också för att färgnyansen på den guldhalten är mer guldig helt enkelt.

Så när vi var i Sverige på besök så satte vi oss för att fnula lite.. Och Markus (med alla sina fantastiska ideer) kom på att vi kan smälta ner våra nuvarande ringar, lägga till mängden för en ny ring i 24k guld och på så sätt få ut tre stycken 18k. Inte dåligt inte, så vi hörde med en guldsmed och visst var det möjligt! Så då kommer vi till nästa steg, lista ut en design och sedan hitta tid när detta skall göras! Helst vill ju utföra det i Sverige då det är lättare att få det som man vill när man kan kommunicera på svenska.

Designen alltså, ja, det är svårt! Jag söker bilder och letar runt som en galning och visst har jag kommit framåt i processen, men jag är inte där än. Nedan kan ni se tre inspirationsbilder som jag kommit över ute i internetvärlden.

Som man förstår av ovan så har jag en ide i alla fall, jag vill ha tre stenar i. En större i mitten och två på sidorna, lite som min tatuering (tre prickar). Men också för att jag har en liten sten i förlovningsringen och vill väga upp det snyggt. Dock så är en ovan i silver, men givetvis är det guld jag skall ha. Älskar hur stenarna på den nedersta ligger nästan som i blomblad, för vad jag är ute efter är ett lite annorlunda sätt att omsluta stenarna på. Den i mitten är tämligen klassisk, och jag gillar den med, men den är lite för stor och vet inte vad jag tycker om hur fyrkantig den ser ut.. Hur som haver, det är iden! Så vi fortsätter resan.. Resan mot dagen D.

Jennie

En vacker värld

På min googlereader just nu samsas ett tjugotal bröllopsidor och bröllopsbloggar om plats och antalet växer ständigt. Därför tänkte jag dela mig av några fantastiska adresser som omedelbart tar en till en värld av bröllop och allt vad det innebär. Med en snabb koll genom sidorna nedan förstår man ganska snart vad jag tycker om, och då också vad jag inte tycker om. För här är det dåligt med kritvitapappersdukar och bling.. Istället är det drömska foton, vackra linnedukar och flätor i håret. Så varsågod, och välkommen!

-Brooklynbride

-100layercake

-Greenweddingshoes

-Greylikesweddings

-Rusticwedding

-Prettychicblog

-Thesweetestoccasion

Ibland kan jag sitta i timmar och bara titta tills ögonen nästan ramlar ut.. Det skall jag nog sätta mig och göra, alldeles strax. Men först, frukost!

Puss

Jennie

Dekorinspiration

(Bilder från 100layercake.com,

bklynbrideonline.com och greenweddingshoes.com)

Tycker det är så fint att sätta upp lite bilder på paret i fråga, på familjen kanske eller vänner. Foton är verkligen perfekt att gå och kika på med ett glas vin i handen eller kanske en bra konversationsstartare med en ny släkting. Och för att inte tala om hur fint det är!

Jennie

Idag 7/3

Hej! Klockan är halvåtta och jag är hungrig.. Skall alldeles snart gå ner och väcka L men ser inte direkt fram emot det, vet att hon somnade sent igår och kommer antagligen vara lite suris.

Det är onsdag och imorgon kommer min bror och pappa, känns både spännande och roligt. Markus har också sin far och hans respektive på besök nere i Florida, så det blir nog bra att jag också får lite familjesällskap här uppe hos mig.

Igår var det exakt sju månader kvar till dagen D, so to speak. Och vi har kommit en riktigt god bit på vägen skall jag säga. Har kommit fram till att jag inte vill avslöja Allt för mycket här, hur det blev kommer ni få se här på bloggen i höst. Men frukta inte, jag kommer dela med mig av inspiration, en del tankar och annat smått och gott. Och för all del fortskridningen av klänningsprocessen såklart. Snart kommer det ett inlägg med lite bilder! Ha det fint, och hoppas solen skiner på er alla idag.

Jennie

Den största känslan av dem alla

Kärlek är när man tittar på sin partner och den stora, lugna känslan av att den människan vill jag leva med resten av mitt, intar kroppen. Då vet man bara. Då är livet väldigt enkelt.

Jennie

De senaste dagarna

Hej! Märker att jag längtar efter att posta ett inlägg här när jag inte gjort det på några dagar, riktigt roligt måste jag säga att det är! Här följer en kort summering av de senaste dagar..

Jag har tvättat både jobbmobilen och min privata telefon i tvättmaskinen.. Ja det är sant! Nu när jag skriver om det blir jag nästa lite ledsen igen. Jag hade Alla kontakter, bilder och smskonversationer från år tillbaka på den där mobilen. Saknar den så! Eller i alla fall dess innehåll.

Jag har fått köpa två nya mobiler for 20 usd styck (Det absolut billigaste de hade) men även det tog lite väl hårt på min ekonomi.. Nu skall jag bara spara ihop till en ny mobil till mig, wie, precis vad jag behövde! Eh

Markus åker tillbaka till Usa imorgon! Efter att stannat lite längre i Sverige är det efterlängtat att äntligen få ha honom på vår sida havet igen.

Jag har fått ett uppsving i mitt bröllopsplaneringsliv! Rensar webben efter bra ideer och fina saker! Pirrar lite i magen gör det också!

Haft en liten livskris i miniformat (några timmar) över vad jag skall göra när jag flyttar till Florida i höst och vad det skall bli av estetJennie. Kände av att jag fyllt 20 då jag nästa dag började skriva en resume och titta på teaterklasser. Jag har en ide..

Sist men inte minst så var en av de helgkurserna jag skulle gå på fullbokad, och den enda helgen att ta den på istället var helgen efter, vilket är Markus födelsedagshelg. Jag fick en liten törn i hjärtat när jag såg det. Dock har jag min lediga helg veckan efter (första i april) och Markus har kommit upp nästan varje ledig helg jag haft.. Men den helgen har han besök i Fort Lauderdale. Så jag vet inte alls hur våren kommer bli och det gör att jag får riktigt ont i magen vid blåtta tanken.

Det här inlägget hamnar i vardag, kommer snart med ett annat, mer bröllopigt inlägg att bita i.

Jennie

Härligt franskt

Fransk romantik när den är som bäst!

(Bilder från anna.elle.se)

Jennie

Klänningen

Tanken om att få min klänning uppsydd till mitt framtida bröllop är något som funnits med mig länge. I alla fall seriöst sedan några år tillbaka.. För när jag började drömma bröllop och försiktigt tittade mig i kring märkte jag snart att jag aldrig skulle kunna hitta den där perfekta klänningen i en affär. För det första har jag alltid drömt om att gifta mig på hösten och en ärmlös klänning tycker jag då inte är särskilt passande, och mest säljs det strapless och annat liknande där ute. För det andra märkte jag också att ingen verkade ha den där perfekta formen för att framhäva just min kropp.

Så när min älskade hade poppat frågan och jag gjort ännu ett försök att titta efter vintageklänningar och annat bestämde jag mig för att det inte kom på frågan att köpa en längre. Så jag gick helt enkelt till Markus syster Malin och frågade med hopp i hjärtat om hon ville hjälpa mig att sy upp min alldeles egna design. Malin är otroligt begåvad i sömnad och allt annat pyssel egentligen. Hon har många folkhögskoleår i ryggen och just nu läser hon en hantverksutbildning på självaste Göteborgs universitet. Så jag har inga tvivel om att hon är den absolut bästa för uppgiften! Som tur är svarade hon att hon gärna ger det ett försök och här är vi idag.

Den första genomtänkta skissen på min

bröllopsklänning

När jag var hemma på snabbvisit förra veckan hade Malin sytt en första provmodell i bomull. Den satt riktigt bra och det pirrade i magen när jag tänkte på att processen var startad! Helt fantastiskt. Vi kom dock fram till flera förbättringar, jag berättade om saker jag tänkt på och försökte förmedla min vision. Nästa steg är att Malin skall skapa ännu ett prov så vi kan bli säkrare på allt innan hon sätter tänderna i det riktiga tyget!

Close-up på den första skissen

Så, som sagt, tyget. Som skisserna ovan visar så vill jag ha spets. De som känner mig skulle nog blivit mäkta förvånade om jag valde något annat då jag genom mina tonår, och då fortfarande, älskar detta tyg! Inte all spets givetvis men den mesta. Först så var tanken att spetsen skulle vara blommig och det var med den bilden i huvudet som jag, tillsammans med Malin och min systeryster Ella, begav mig till Gårda Textil på Kungsgatan 7 i Göteborg. (Detta var, som kanske förstått, under min vistelse i Sverige förra veckan). Först letade vi undertyg. Min mor hade sagt att jag bör titta efter siden då hon tycker att det är det självklara valet för en bröllopsklänning (Själv bar hon nämligen råsiden på sin dag). Och nästan direkt blev jag kär! I ett krämvitt sidentyg med lätt gyllene glans. Det var så otroligt mjukt och fallet kändes alldeles underbart. Jag kunde bara föreställa mig hur skönt tyget skulle kännas mot min hud på vår stora dag. Efter detta fynd gick vi på jakt efter spets.

Trots att Gårda Textil inte är en enorm butik så har de ändå ett förvånadsvärt stort utbud av riktigt fina tyger, men trots detta föll ingen av de spetstyger som fanns mig i smaken. Antingen var de för glansiga, för skira, för mycket brodyr eller för blommiga. Men då! Då hittade min allra käraste syster ännu ett parti med spets och där fann jag det (Okej, vi har inte köpt det än men det kommer mer om det längre ner). Spetsen var lätt och lagom skir i en bomull/nylon kombination. Det bästa var dock mönstret. Trots att min hjärna skrek "Blommor ska' det va" så var detta medaljongmönster så otroligt eget och fint. Istället för stora tantblommor så spred sig ett symmetriskt mönster över tyget med både små blommor, prickar och snirklar. Det var helt enkelt perfekt, nu när jag tänker på det i efterhand. Vi bad om att få titta på det på rullen och då hände ännu en underbar sak, butiksbiträdet gick fram till ett stort antikt träskåp, alltså inte till en hylla som alla de andra tygerna ligger på, och med en guldnyckel öppnade hon skåpet och där tillsammans med andra skira spetsar låg tyget och väntade på mig. Som grädden på moset passade det perfekt till undertyget som vi hittat innan.

Här har vi ett kort på de proverna

jag fick med mig på tyget. Ohlala!

Dock köpte vi inte tyget då, jag kände mig nästan lite chockad över att jag hittat något på första försöket och ville ha tid både att smälta det och titta runt på lite annat. Vi bestämde att jag skulle fortsätta titta lite här i NY och bestämde jag mig att jag trots allt skulle ha de tygerna, så kunde vi sätta över pengar till Malin så hon kunde gå och köpa dem.

Igår var jag och Emma R inne i city och letade i lite butiker i Garment District. Vi skulle ta oss till den berömda butiken Mood (från Projekt Runway) men det verkade inte som att den var öppen. Tydligen måste man också gå in genom en tämligen anonym port och ta sig till en annan våning för att hitta butiken och jag hade tyvärr inte den exakta adressen. Tänkte ju att man skulle se den från gatan, men ack nej, bättre lycka nästa gång. Vad jag märkte när vi var inne och tittade på andra spetsar var att jag hela tiden jämförde med den där på Gårda och hela tiden kom fram till att inget kunde mäta sig med den.. Plus att undertyget vi hittade var ju "to die for", som man säger. Detta leder mig till idag, och efter att jag nu suttit och känt på tygproverna en längre stund, plus skrivit en massa här, har jag nog kommit fram till att jag inte kan förneka det längre.. Det måste bli det där tyget. Mitt nästa steg är att få tag på Malin.. Markus är ju kvar i Göteborg, kanske de kan gå dit tillsammans.

Sist men inte minst kommer den absolut senaste versionen av klänningsskissen som jag gjorde hemma hos Malin och Emma i förra veckan. Uppdateringarna är bla längden, då jag insåg att långklänning inte kändes riktigt rätt för gruvceremonin. Istället blir det s.k Tea length, perfekt för dagen tror jag.

Senaste skissen på klänningen

Det var det sista för idag! Ett riktigt långt och mysigt klänningsinlägg, inte sant? Nu skall jag titta vidare på inspirationsbilder och annat smått och gått. Vi hörs snart igen!

Jennie

Visionen om en gyllene höstdag

Ojojoj, vart skall vi börja? Efter lite eftertanke så är nog det självklara klänningen, inte sant? Men vi skall dra ut på det lite till och innan jag visar och berättar om det viktigaste plagget så skall jag berätta snabbt om födelsen av tanken och visionen.

Nästan direkt efter förlovningen så kom det på tal, en förlovning handlar ju egentligen om ett löfte om att just gifta sig. Markus var tydlig, han hade aldrig frågat mig om han inte velat gifta sig, det fanns inget att vänta på. Och mitt hjärta slog dubbla slag. Min ringa ålder ekade i mitt huvud men i slutändan spelar sådant ingen roll. För när man älskar någon så är det inte svårt, det är inte svartvitt men det är inte svårt, för hur mycket man än funderar så kommer man alltid fram till samma svar; Jag kan inte välja att älska eller inte, för han är allt för mig och jag vill att han skall finnas intill resten av mitt liv.

Så innan det nya året inträtt hade vi ett datum! Och vi började fnula på ideer såsom plats, gästlista och andra detaljer. Vi kom ganska snart fram till att ett stort bröllop inte var aktuellt. Både pga av tid och pengar men också en del andra faktorer. I alla fall, i den här tiden i vårt liv så vill vi hålla det litet och intimt. Den stora festen med alla andra kan vänta. Det viktigaste just nu är vi två. Så vi bestämde oss för att fira vår kärlek med de absolut närmaste, under en intim dag där alla hjälper till. Mer som en riktigt härlig middag med familjen. Det blir vi, våra föräldrar, syskon och en eller två nära vänner. Vi älskar resten av våra släkter men med allt inräknat är det här det bästa för oss, och det är det viktigaste.

Men mitt motto, och som även är en stor del av Markus, är att Ska det va' så ska det! Med andra ord, även om vi blir en liten grupp så vill jag inte att vi skall strunta i allt fint som hör ett bröllop till. Det är ändå den viktigaste dagen i vårt liv tillsammans.

Så, till Visionen som tar avstamp i intimiteten av den lilla gruppen är just en dag av värme, kärlek och skönhet. Färgerna är höstens; Koppar, guld och krämvitt. En tid att sluta in sig i värmande filtar och sitta ännu närmre den du älskar, det är hösten för oss.

Och platsen, som Markus skall ha all ära för att ha kommit på, är Sala Silvergruva. Ett gammalt gruvområde med anor från förr. Här finns lummiga lövskogar (som kommer glöda rött på vår dag), gamla hus där gruvarbetarna brukade bo, anrika marker med hundratals år av historia. Det är speciellt, precis som vi, och både mig och Markus, på samma gång. Markus har alltid vart fascinerad av gruvor och liknande, tekniken och det gamla, medan jag älskar historia och känslan av att folk har vandrat marken långt innan jag satt min fot där.

Vi kommer att hyra vandrarhemmet. Byggt på 1800-talet som en hem för gruvarbetarna. Köket där maten skall tillagas är inte det mest moderna med det har en diskho i hamrad plåt och låga vackra träbänkar. Perfekt för en liten dessertmeny att stå uppdukad på.. Vandrarhemmet har flera personliga rum för våra familjer att bo i och så en större sal med plats för middagsbord och soffmys. Den ligger några hundra meter från nedgången till den gruvsal som ceremonin kommer äga rum i. Det blir en ceremoni i den uppvärmda gästabudssalen med tända ljus och förhoppningsvis en mamma som spelar lite handharpa, om hon inte har panik över att hon befinner sig i en gruva vill säga. Haha. Nej, men det skall allt gå bra.

Så för att sammanfatta det kort; En dag med de allra närmaste. Varma färger, tända ljus, vackra höstlöv, god mat, gott vin, intimitet och framförallt; Vår kärlek till varandra!

Så där har ni det, födelsen och visionen, i en tämligen kort text, för att vara Jennie alltså.

Kärlek

Jennie och Markus

Trötter, tillbaka i Usa

Nu är jag tillbaka i Usa, i Chappaqua och rummet.. Är trött, trött, trött och skulle kunna somna nu men familjen har inte kommit hem än och undrar om de kanske förväntar sig lite hjälp när de väl är hemma. Kl. är dock nio och i min kropp (som precis ställt in sig till svensk tid i sista sekund) är klockan tre på natten. Plus en massa flyg och restid som gör att jag fortfarande mår rätt illa. Grädden på moset är att en del av den fina oljeparfymen jag fick av mamma i helgen har (trots noga tillsluten) läkt ut bland de andra flaskorna och nu luktar hela övervåningen kryddig indisk parfym.. Så känner mig lite yr också.

Sorgsen att lämna Markus på andra sidan.. Längtar tills han kommer till Fort Lauderdale på söndag så vi kan få prata skype i en massa timmar. Nu skall jag packa upp lite till och hoppas att de antingen kommer hem eller (vilket jag helst vill) smsar att de blir hemma sent och att jag kan gå och lägga mig. Snart hörs vi igen, för då har jag en massa saker att berätta och visa!

Jennie

Som jag väntat..

Ja, jag vet att alla nog redan förstått det.. Men nu är det dags att "Go official" på bloggen (Äntligen) för...

Vi skall Gifta oss!!

Den 6 oktober i år skall vi säga det magiska ordet Ja och på så sätt bli man och hustru. Efter att nu fått träffa våra kära familjer och öga mot öga berätta mer, förklara och prata om våra fantastiska planer är vi nu redo att ropa ut det över åkrar och berg! (Med andra ord publicera det på webben.)

Och iåmed detta så ändrade jag även bilden överst på bloggen, för hör och häpna, i framtiden kommer ni få ta del av bröllopsinspiration, fortskridning av planering, tankar och en massa annat gällande den stundande dagen. Jag kan knappt bärga mig att äntligen få dela med mig av inspirationsmappar och sidor som datorn nu är fullproppad med! Detta skall få bli vår egen lilla dokumentation över tiden som leder oss allt närmre den största dagen av dem alla, vår dag.

Med detta vill jag med ett enormt leende på läpparna och en massa kärlek i bröstet önska er alla (vilka ni än är) en fantastisk dag, och gjorde du inte det innan, så är det nu tid att börja följa bloggen (Länk hittar du på sidan).

Puss och kram

Jennie och Markus

I sverige

Se så fint, fake-poloroid, men vad spelar det för roll. Tycker det blir riktigt mysiga bilder! Bilden är från i somras. Nu är det kallt i Sverige, det vet jag, för jag är här! Men bara till på torsdag, tyvärr.

Njuter av varje sekund jag får med min älskade, som också är här på visit en sväng. Är så tacksam för flygbiljetten. Tack Markus. Mumms.

Jennie

Önskelista Modcloth.com!

Återigen en önskelista! (Lite väl mycket nätönskeshopping det senaste).. Den här gången från modcloth.com! Underbart fina saker, no argue there!

Jennie