fredag 25 juni 2010

Ett år! Ett helt år!

Tårarna ligger vid kanten, de av lycka letar sig över kanten. Ett år! Ett helt, underbart, spännande, utvecklande, känslosamt och fantastiskt år! Det bästa hittills i mitt liv, helt utan tvekan. För tvekan är inte en del av det här, riktigt stor kärlek tvivlar man inte på.

För vem ger sin flickvän en hel hög av små fina lappar, fyllda av kärleksförklaringar och vackra ord. Vem ser till att hon kan ta sig hundratals mil för att han inte klarar sig utan henne, och inte hon heller. Vem kommer ihåg saker man aldrig kunde föreställa sig och vem viskar till en om livet de skall leva tillsammans. Om alla de drömmar han har och vill uppleva med dig. En man som ger och ger, av känslor, närhet och värme. Han bryr sig om dig i varje stund, och vill alltid ert och ditt bästa.

Igår for tanken runt i mitt huvud, om och om igen. Det kan inte bli bättre, mitt stöd är fulländat. Jag känner mig hel, jag känner mig hel! Och det är stort. Det är obeskrivbart, egentligen. Det här med kärlek. Det är så varm.. Och kittlande, som små små vibrerande känslor i magen.. Och, trygghet! Värme.. Åh, så mycket. Jag vet att jag har funnit den i alla fall. Och det är guld värt.

Jag älskar dig Markus





























2 kommentarer:

  1. Ett underbart tänkvärt inlägg!

    SvaraRadera
  2. Tack! Ja men det är så kärlek skall vara, tvekar man inte på att man älskar, då älskar man verkligen!

    SvaraRadera