Fyra ögon ser bättre än två

Fem hela månader! En känsla säger att fem månader, ack är det ej så lång tid. Men en annan säger något annat. Den talar om känslan som inte kan mätas i månader. Den tid som inte är konsekvent så som timslag och sekunder. Utan den som kärlek lever i. Den tid som mäts i mänsklig utveckling. Som kan gå fort, eller för en stund lugna ner sig. När man ständigt lär sig nytt, går på vägen mot nya upptäckter och förbereder sig inför nya utmaning. Den tid jag lever i med Markus. I vår relation. För där tycks tiden ständigt gå fort, men ändå ser den där första dagen mycket avlägsen ut. Där en ligger och fröjdar mig i mitt minne. Dagen då vi lät våra läppar för första gången mötas. Det var sommar, och vi badade. Det var sommar och vi åkte bil. Och det var sommarkväll, och vi kysstes.

Jag känner mig hel.



Jag älskar dig Markus.