Min helg har vart mig så god, att jag nu prisar de gudar jag inte tror för min blotta existens. Jag är så glad, så tillfreds och nu också näst intill fulländad. Det här är lycka, och min tillfredsställelse eller min fulländning, hade inte funnits som det största i mitt liv just nu. Om inte den människa som jag älskar skulle funnits där som han gör. Där för mig, där för oss, där för då, och nu och sedan.
Och vänner så kära. Jag vill ropa ut, jag älskar livet! För det gör jag. Som jag sa till den söta tjejen på bussen efter att ha upptäckt att jag inte försovit mig trots allt;
-Jag fick liksom för mig att livet inte var så fantastisk och kunde inte riktigt tro mig själv. Men se, det är som jag säger, livet är otroligt underbart. Det är som jag säger, livet det Är verkligen fantastiskt trots allt.
Jag hoppas hon blev glad, för det är jag. Jag är mycket tillfreds och väldigt lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar