Vackra namn

Jag tycker så mycket om vackra namn. Och ja, för att erkänna hur det började så var det just när jag satt och drömde om vad jag vill mina framtida barn skall heta, om jag har lyckan att få några.. Här är en liten lista på de finaste namnen jag vet, har ni några egna favoriter?


Flicknamn;

Agnes
Yrla
Signe
Alva
Alma
Eira
Hilma
Nora
Saga
Selma
Elsa
Hedvig

Pojknamn;

Emanuel
Elias
Gabriel
Noah
Josef
Leo
Love
Neo


Och så Jennie då, godnatt!

Härlig helg

God kväll i julstöket! Eller mer godmorgon i Sverige kanske.. Jag ligger uppkrupen i sängen, med datorn i knät och har precis sagt god natt till killen. Han kom hem från Bahamas idag vilket inte var en dag för tidigt, behövde verkligen höra hans röst ordentligt och se hans ansikte igen. Vi har pratat hela dagen, och efter det jobbade jag kväll. C var på "sleep over" och L hade sin vän R över. R är en pojke men han är Inte Ls pojkvän, vilket hon är väldigt noga med att påpeka. Det var skönt, de lekte hela kvällen så jag kunde mysa i soffan med gott chaite (tack moster Malin) och titta på Ghost Whisperer (Ja, jag är seriös). Sedan tog det ett litet tag för L att somna men allt som allt var kvällen väldigt lugn.

Igår hade jag också en riktigt bra kväll! Jag och norske Malin åkte till Cheesecake Factory i White Plains och åt middag. Men mest pratade vi nog egentligen. Om allt mellan himmel och jord, hoppas verkligen jag inte malde på för mycket om min egna historia men det kändes nog inte så, hon var inte dålig på att prata hon heller! Vilket jag älskar. Så otroligt skönt att bara kunna babbla på, och känna sig bekväm med en annan människa. Hon verkar också bära ett liknande sätt att se på världen som jag, samt kunna relatera till mina intressen och drömmar i livet. Vilket känns skönt efter allt annat den senaste tiden.

Imorgon bär det av mot stora staden, har inte vart där på en vecka och det känns. Saknar NYs gator och affärer, alla olika sorters människor och ställen att se. Imorgon skall jag till en Flea market och med tanke på bilderna jag sett därifrån ser den riktigt lovande ut! Slår vad om att jag kommer gå runt där inne i timmar.. Mysigt. Sedan skall jag upp till övre midtown lite också och inhandla en del småsaker. För om sex nätter är jag i Florida! Längtar så jag spricker. Men nu måste jag börja försöka sova.

God jul!
Jennie

Decemberfoton

Här kommer en liten kort kavalkad av foton från december månad, resten finns på min facebook. Håll till godo! Och god jul till er alla.

-Ny månad, ny kamera!


-Gympepp..


-Lussebullebak med Emma och Veronika.


-På väg till Luciaövning i NYC, me at

5th ave.


-Emma köpte cupcake på Crumbs.


-Margaretaflätan!


-Typ enda kortet på mig som Lucia, tyvärr..


-Grand Central i oljemålningsstuk nästan,

börjar känna med gc som med sthlm c, vardagligt

resecenter.


-Mitt rum i stundande juletid.

-Det blir en del Applebees med bla dessa tjejer, Andrea

och Lotta.

Det var lite kort från december. Hejhopp!

Jennie

Snabbt

Hej, är riktigt dålig på att uppdatera här, det med att ha en blogg är inte riktigt min grej kanske.. Men i alla fall, kör en punklista med lite tankar, bättre än inget säg!

-Markus är på Bahamas igen, han åkte i söndags men kommer hem på lördag, känns skönt. Då kan vi prata igen.

-Jobbet går helt okej, allt rullar på och jag har koll på det mesta.

-Ser fram emot söndag. Då skall jag in till stan och julshoppa allt det sista! Skall till en loppis i Lower midtown också som verkar riktigt rolig.

-Nästa fredag åker jag till Florida och min pojke! Ser så otroligt fram emot det att det drar i magen på mig, vill dit nu!

-Jag tittar på julkalendern men den laddar en massa, vilket är en av anledningarna att jag faktiskt skriver här.

-Har börjat fylla på min "Inspirerande rum" mapp något otroligt, längtar efter att bygga hus och göra bo! Ojoj, blått nitton.

-På tal om det! Om tre veckor fyller jag 20! Lämnar mina tonår bakom mig, åh herrejistanes, kan knappt förstå det.

-Nu har nog det hela laddat klart och snart måste jag sova, mamma o ella har åkt till indien också! Önskar dem all lycka.

Puss o god natt!

Jennie

Pånyttfödd

Kära dagbok, ikväll hände något stort. Det började med att jag hittade vad den där fina frisyren jag alltid velat ha hette. Margaretafläta. Och när jag youtubade den hittade jag en video med en otroligt snygg tjej där hon visade utförandet. I bakrunden spelades en fantastisk låt och då jag kollade upp bandet, samt började lyssna på just youtube.. Ja världen, då pånyttföddes jag! Helt otrolig känsla, jag har känt ett tag nu att det är något stort som fattas i mitt liv och förstod nu varför. Musiken, the soundtrack of my life. Och på den vägen är det.. Efter det sprutade olika band emot mig och nu är jag frälst och lycklig! Tänker på gamla konsertminnen och kärlek. Tack världen, tack livet, tack mig.

Några upptäckter ikväll är;

The Tremper Trap

Little Dragon

Bedouin Soundclash

(En annan fläta jag gjort)

Puss och godnatt

Jennie

En helg att minnas!

Det började i onsdags.. Efter ett litet surmulet bråk så vaknade vi upp till en ny dag och med hjälp av prat, prat, pratet dagen innan så var nu våra hjärtan varma igen. Och på skoj så kollade Markus flygbiljett upp till mig den kommande fredagen, det var ju trots allt Thanksgivinghelgen. Jag skulle jobba fredagkväll men annars var jag ledig. Och se! Biljetten upp var rena rama skatten. Jag kollade på dagen med familjen och så var det bokat :) Markus skulle komma fredagmorgon och stanna till söndag då han (lyckligtvis nog) skulle åka på ett jobb i Philli.

Fredagen blev bättre än vi förväntat oss då min värdfamilj gav mig kvällen av. Jag hämtade upp honom på Westchester airport och så åt vi frukost/lunch på Ihop. Sedan åkte vi till hotellet, hade det mysigast och bäst, och under tiden ominstallerades dessutom min dator. Middag åt vi på Cheesecake Factory och sedan gick vi till Whole Food och köpte praliner och cappuccino. Vi pratade om hur fint det var att vi på denna dag haft varandra i två år och hela fem månader, och jag rös lite när jag tänkte på att snart är det jul och då har vi vart tillsammans i två och ett halvt år! Tiden går så fort men ändå långsamt. Jag älskar dig Markus!

På lördagen åt vi amerikansk hotellfrukost och åkte sedan in till stora staden. Här gick vi till Times Square, köpte (manchester!)byxor till Markus, samt världens finaste tröja och sedan bar vi oss av ner mot Brooklyn.

Och så var vi där, vi gick en bit och hamnad snart utanför vårt hotell, Le Bleu! Det såg nästan malplacerat ut i den lite slitna miljön med sin rena fasad och blå ingång. Väl inne slogs vi av just det, allt blått! Det lös med nästan neonfärgat blåljus i hela foajen och hissarna glänste av futuristiskt stål. När vi kom upp till rummet slogs vi med häpnad, det var riktigt fint med blått ljus bakom huvudgaveln, en dusch med glasrutor mot rummet och ett handfat två meter från kudden.

Här stannade vi ett tag. Vi läste böcker om Brooklyn, duschade i den snygga duschen, myste i våra vita morgonrockar och kissade på toaletten med lätt genomskinlig vägg mot rummet (Inget för försynt folk inte).

Sedan när det blev dags för middag hittade jag (på nätet) en mexikansk restaurang som tydligen skulle ha utsikt över Manhattans skyline, en halvtimmes promenad från hotellet. Så vi begav oss. Promenaden var fantastisk och jag måste erkänna att jag blev lite kär, i just Brooklyn. För trots Manhattans alla sevärdheter så har Brooklyn det där lugnet, det som man inte förstår att man saknat förrän man får uppleva det. Gatorna är bredare och de området vi var i var otroligt charmigt. Här trängdes små klädbutiker, lokala mataffärer, söta små radhus med de där typiska NYtrapporna till ingången och nästintill europeiska cafeer. Dessutom hade folk börjat pynta sina små trädgårdar med julljus och man mötte fina indiemänniskor och snygga hipsters på gatorna. Så härligt var det!

Restaurangen var också riktigt fin. Efter några trappor upp hamnade vi på en uppvärmd uteservering med utsikt över glittriga Manhattan. Folket runt omkring oss var sådär estetsnygga och maten fantastisk! Corona till det och sedan en Vanilla pineapple margarita till efterrätt gjorde kvällen än mer komplett. På vägen hem gick vi förbi en liten mataffär som hade både carlsberg och en tjock katt som tittade undrande på oss. Vi köpte öl, gick till vårt hotellrum, drack och pratade om livet. Sedan somnade vi med kläderna på och vaknade lite senare av värmen..

Söndag bjöd på lätt frukost leverad direkt till dörren, återigen fin dusch och sedan promenerade vi till ett brunchställe där vi åt omelett och cob salad. Vi åkte in till stan igen, köpte en fin kappa till mig på Zara! (Bilder kommer) Och efter detta gick vi till Svenska kyrkan där vi åt pepparkakor, bulle och drack kaffe. Markus fick träffa Emma och Andrea och jag kunde inte sluta tänka på hur jävla snygg han var i sina nya kläder. Jesus, är han min, tänkte jag.. När kaffet var slut (och bullen snabbt slinkt ner i Markus mage ;P) begav vi oss upp en trappa för att sjunga. Markus fick lyssna till tvåtimmars luciasång och sedan åt vi middag på Five guys (Hamburgehak). Tåget till Philli gick från Penn så vi åkte nu hit. Vi hämtade ut biljetten, fick veta att de har världens konstigaste sätt att åka tåg här, med vetskap om spår i sista sekund och boardingkort. Sedan tog vi en sista kopp på Starbucks och så sa vi hejdå för denna gången.. Ledsamt men med vetskapen om att snart ses vi igen, och då är det för en hel vecka! :)

Med andra ord, en fantastisk helg värd att minnas. Nu skall jag dricka kaffe och läsa fina inredningsbloggar. Puss på livet!

Jennie

(Ursäkta för suddiga mobilbilder)

Lite samlade bilder

Lägger upp lite bilder från NYC och här, mest till min pappa som inte har facebook!

Kram på dig pappa!


-En av de första dagarna, på orientation. Uppe till

höger ser ni det nya tornet som reser sig över ground

zero.


-Brooklyn Bridge!


-Så här ser det ut när man kämpat en

timme med ett amerikansk locker!

-Yellow School bus!

-Desserter på Max Brenner, med Charlotte.

-Union Square!

-Jag och Lotta

-Frukost i det gröna, Chappaqua.



-Markus var här, vi gick på the High Line. Där långt

borta ser man frihetsgudinnan ;)


-Flat Iron Building

-Me in Central Park


-Central Park

Puss och hej!

Jennie

Kort uppdatering

God kväll!

-Allt går bra, jobbet går fint och M (min hostmom) är lättare att tass med
-Imorgon är det Thanksgiving, skall bli intressant, en heel dag, verkligen
-Jag slutade jobba nu kan man säga, ja och klockan är elva på kvällen!
-PÅ FREDAG KOMMER MARKUS! Helt totalt impulsivt bestämde vi detta förut på lunchen,
allt bara klaffa perfekt!
-Jag längtade hem för första gången på riktigt i fredags. Tänkte på alla trygga människor, pappas kök och mammas vardagsrum
-Jag har beställt en kamera! Som kommer komma till helgen. Är så sugen, kanske blir det en fotoblogg framöver?
-Jag längtar efter att flytta ihop med Markus, jag känner för att gå vidare i förhållandet liksom, hoppas det blir så nästa höst
-Jag har precis färgat håret, blev väldigt bra den här gången. Summa sumarum av mina efterforskningar: Blanda inte ut den röda hennan med brun! Då blir det bara daskigt.
-Jag vill köpa julklappar, har gjort en budget fram till jul och fascineras över hur jag har sex dollar på kortet. Nittio cent på sparkontot, den du.
-I tisdags skrev jag och lotta på våra kvitton när vi ätit på sushistället (efter att vi fått sushi "on the house") att vi var ledsen men vi kunde inte tippa, vi är pank.
-Jag väntar också på två klänningar från Urban!
-Mitt rum ät stökigt
-Jag måste soooova, så god natt! And happy Thanksgiving everyone!

Jennie

God natt

Är trött, vilsen och önskar jag kunde ringa min mamma eller pappa lite. Men de slumrar sött i Sverige. Egentligen går allt strålande, men jag känner mig frustrerad och ledsen. Äh, det ger sig nog, imorgon är en annan dag. Jag vill till Markus nu, jag vill känna mig hundra procent avslappnad, så avslappnad som jag bara kan känna mig med honom. Låter kanske fel, men så är det. Hejdå.

Att leva i en relation

Har haft en helt fantastisk helg. Det är fascinerande och underbart hur en relation med en annan människa kan ge en sådan otrolig lycka, ett sådant lugn och en så helande trygghet. Vi har pratat om allt och ingenting. Så väldigt skönt att ha någon att prata om precis allt med, som är så intelligent och så förstående. Som kan resonera med ett djup och som kan se saker ur större perspektiv än någon annan jag känner. Jag har verkligen hittat min absolut bästa vän i Markus, min absolut bästa älskare och en fantastisk människa och pojkvän.

Vi har pratat om hur jobbigt det kan vara med alla som tittat snett på en, pga av ens seriösa relation. Det är i alla fall något som jag möter titt som tätt. En slags misstanke. Folk vill inte vara glada för ett ungt par som hittat något fantastiskt tillsammans. Det avfärdas ofta med att man är naiv, och att vi skall inte förvänta oss förmycket. Eller också himlar folk på ögonen när man säger att man har distans och säger att jaha, så ni har inte bott ihop helt än? Nähä, då förstår jag.. Det andra är hur folk rent av anser att man är svagare om man inte är singel. Är inte det helt bisarrt? Men det jag ofta får från vuxna är att jag skall upptäcka världen, jag skall ju stå på mina egna ben, jag skall lära känna mig själv och vandra ensam och stark. Man måste älska sig själv innan man kan älska någon annan, och det kan man inte göra vid blåtta nitton år, älska sig själv. Det är inte heller starkt att älska någon annan också, tydligen, det är starkt att vara ensam däremot.

Jag vet inte om det endast beror på att vi idag pumpas med bilden av den starka, självständiga kvinnan som "knullar som en man", utan känslor och som inte behöver bry sig om något annat än sig själv. Eller om folk rent av inte riktigt förstår hur en fungerande relation kan se ut? Att en relation faktiskt kan stärka en och göra en mer självständig. Att en bra relation kan agera som en otrolig trygghet som får en att våga stora saker. Jag vill påstå att jag är självständig. Jag har sedan jag var bara några år gammal haft en stark känsla för integritet och jag vet ofta, även om jag är lätt ambivalent och lite skadad också för den delen, vad jag vill. Och jag fixar det. Jag flyttade hemifrån när jag var sexton, till en helt ny stad jag aldrig vart i. Jag kan hålla i projekt och jag riktigt duktig på att tala inför folk och få dem att lyssna. Jag är en ledartyp och jag älskar mig själv, för let's face it, jag är väldigt bra. Och nu sitter jag i Usa, blott nitton år, en fyrtio minuter från NYC och jag har redan skaffat mig ett gäng med härlig människor runt i kring mig. Är inte det att vara självständig? Är inte det att vara stark? Jag kan stå upp för mig själv, säger ifrån och alla tycker inte om mig för min ärlighet. Men tydligen inte, är man inte singel och lever livet (=super varje lördag och har engångsligg) så har man inga egna ben att stå på. Jag vet att jag inte skall bry mig, men jag blir så less på dessa enspåriga och otrevliga människorna. För mig spelar det ingen roll vad man gör, man får gärna ha det fantastiskt roligt genom att gå ut och festa, hitta spännande nya människor att spendera en natt med och göra precis som man vill. Men har man hittat någon som man verkligen älskar, då är det inget fel i det heller. Det är ju just det som de flesta letar efter. Och jag tror inte att de som inte upplevt det kan förstå hur det känns att verkligen känna att man hittat rätt. När man verkligen känner sig hemma med en annan människa.

Det känns som att många skyller ifrån sig på sin relation för att de själva inte vågar göra saker. De säger att det är pga av att de träffade sin man tidigt som de inte kunde resa och se världen. Att de gav upp sina drömmar när de skaffade boende och hund. Men hur i hela fridens namn är det relationens fel? Är det inte ditt eget val om du väljer att ge upp dina drömmar? Jag tror givetvis att det är en större utmaning att balansera både en bra relation och förverkligandet av sina drömmar, än att bara göra en sak av det, men jag är övertygad om att det är möjligt. Och jag tror att de som skyller ifrån sig på sina relationer försöker bara täcka över sitt dåliga samvete över sanningen, att i själva verket är det de själva som svikit sig, genom att inte förverkliga det som de tidigare drömt om.

Sedan blir allt också annorlunda när man lever med en annan människa. Man måste dela, man måste ge och ta och framför allt ge utrymme till den andra människan. Man måste planera sin tid så att bådas vilja blir tillfredsställt. Det är viktigt att dela, 50/50 som en vis man sa. När man är singel är man 100 procent, man kan göra precis exakt vad man vill med sin tid och behöver inte ta hänsyn till någon annan. När man har en relation är man 50 procent. Inte som person alltså men man måste nu ta in att man lever med en till, en människa som också behöver plats, omtanke och förståelse. Och då kanske ens drömmar förändras, för man räknar in den andra människan. Jag drömmer fortfarande om att resa till sydamerika eller bo i en liten lägenhet i en europeisk stad men nu drömmer jag inte om att göra det själv längre. Utan att göra det med mannen jag vill dela mitt liv med. Jag drömde om att att flytta till Usa, jag drömde om att vara au pair någon gång i mitt liv. Och vart är jag nu? Jag har förverkligat två av mina drömmar samtidigt som jag fortfarande har en fantastisk relation med en människa jag älskar. Ett praktexempel på att allt går om man vill, och en relation behöver inte betyda att man måste offra sina drömmar.

Den viktigaste grundpelaren är att älska. Jag vet att det är svårt att hitta en sådär speciell person som man verkligen kan känna så för men jag tror att börjar man diskutera i ett förhållande om tiden verkligen är rätt, om man "hinner med" en relation just nu eller om man sitter och väger mellan karriären eller den nya killen. Ja men då har man inte hittat rätt. Har man hittat rätt, då vet man det. Det är som en orgasm. Du tror inte att du kommit, du vet det. Om du hittat en speciell en, ja då har du inget annat val än att få ihop det. För då vill du inget annat än att vara med den personen och då kan inget annat stoppa dig. Det låter töntigt och klichit men precis så är det. Även om det är svårt ibland och det är så sant att man faktiskt måste anstränga sig för att ha en bra relation, så är det tusen gånger lättare om man vet att efter regn kommer solsken igen.
Att diskutera sig fram till huruvida man skall pröva att vara tillsammans en tid och se om det leder till en relation, det är nog bara slöseri med tid. Känns det inte rätt, hur skall det då kunna bli en kärleksfull relation? Om inte kärleken finns. Vi är så otroligt förnuftiga nu för tiden att vi liksom glömt av att det viktigaste är att älska också. Inte bara hitta någon som passar in i vårt veckoschema. Men jag skall inte vara svart/vit, jag vet också att det är inte alla som hittar den där som det sprakar med, och då är det enda sättet. Att hitta någon som man trivs med och försöka bygga från det. Och det är ju okej det med, så länge man mår bra själv. Men det känns bara så främmande och kallt när två människor kan väga sin partner mot sitt jobb, då kan det la inte finnas så väldigt mycket kärlek inblandat? Eller också finns det, men det finns också någon ny modern störning i den mänskliga hjärnan som jag inte hört talas om än.

Det här är inget negativt inlägg, det finns otroligt många varma och fina människor som tror på kärlek och som ler när jag berättar om min kille och mig. Som önskar mig, och alla andra, all lycka i världen och som kan förstå att jag är stark, för de känner mig. Men det här är ett reflekterande inlägg över lite saker som jag och Markus pratade om igår. Lite nedskrivningar av det som blev sagt. Och funderingar kring varför folk bemöter kärlek som de gör.. Jag undrar varför. Det är svårt även för den mest seriösa beteendeforskaren.

Nu måste jag avsluta för idag. Men det kommer nog mera senare. Som sagt, jag har haft en jätte fin helg och längtar tills jag får träffa Markus igen. Så skönt.

Jennie

Hittade en äldre text

"Helt plötsligt känns det som att vi har vart tillsammans i tjugo år, inte bara två, som om vi liksom hör ihop. Precis som Clare och Henry. Varför hör inte folk ihop, bara så där enkelt, liksom här är en, här en annan och ni är de enda för varandra och ni kommer leva livet ut. Så enkelt liksom. Jag kan inte sluta tänka på alla skiljsmässor överallt, och alla dåliga äktenskap. Allt tjatande, allt surande och all kyla. Jag önskar jag kunde få träffa några som hade det bra, som faktiskt älskade varandra fortfarande och kunde visa det. Mamma och pappa åt upp varandra, två ambivalenta. Dina föräldrar slutade pussas, eller ens kramas och min farmor och farfar har nog aldrig riktigt älskat varandra ens. Melissa är arg varannan dag nästan, hatar sitt jobb och fräser åt Seth vad han än säger. Seth är galet osmidig och skrattar eller surar tillbaka. Tänk vad fel det kan bli, jag vill aldrig hamna där och jag tänker, även med mina fel och brister, mitt bekräftelsebehov och allt annat i baggaget, försöka att inte hamna där. Vi får inte hamna där, på det stället där man stör sig på den andra för egentligen är det något annat som ligger under ytan. Man är arg på den ena för något men tycker det är för lite för att ta upp, man har ju inte lust att bråka, så man säger ingenting istället men så växer glappet emellan. Men det är liksom svårt, man får aldrig en karta i händerna eller en manual över hur man är bäst. Och även om man skulle få så är alla så olika att ingen manual i världen kan rädda en. Jag vet ju en massa saker man Inte skall göra, men även om man vet så betyder det inte alltid att man inte gör det. Hmm.. "

Kanske från.. September.

Jennie

Columbus day

Idag har vart en lång dag. Barnen var hemma från skolan, då det är columbus day och energin flödade i huset. De hade både två kompisar över, vilket var skönt, men mycket hände ändå. Bla fick de för sig att skvätta ner en trappa i trädgården med färg (De skulle måla en annan sak men lyckades missa ganska grovt). Fick försöka få den ren, vilket inte var den lättaste uppgiften. Ton med tvätt och en massa annat, men jag mår bra. Har lite huvudvärk och Markus ringde precis men hans uppkoppling var så himla dålig att jag inte kunde höra honom, alls. Men han skrev lite kärlek, och jag hoppas jag får höra hans röst imorgon. Imorgon är en vanlig dag, tisdag och tjejerna har inga aktiviteter (enda dagen i veckan). Jag måste komma iväg till gymmet och springa, känner mig som femhundra kilo idag. Det är starbucks imorgon kväll också, mysigt. Men det bästa av allt! Markus kommer på fredag, och sedan stannar han i Usa! Efter vår underbara helg, som kommer. Är påväg, nästan här! Längtar så jag kan dö, så otroligt skönt, äntligen. Den senaste månaden har känts som år. Verkligen, skall bli så skönt att sova intill, sexa, mysa och bara vara. Det spelar liksom inte så stor roll vart vi är, så länge vi är tillsammans. Nu skall jag mysa med lite te och tv-serier och sedan blir det sängen. Vill att det skall bli imorgon nu, så att det blir fredag snart! Wie!

Jennie

Trötter

Hej världen! Jag är trött, ja, trött, trött, trött. Idag har vart bra, ja helt okej, jätte bra och mindre bra, allt tillsammans.
Jag hade världens mysigaste frukost, efter att ungarna åkt, med Lotta nere i Chappaqua. Vi hittade en fin liten restaurang med uteservering mitt i den värmande höstsolen. Här slog vi oss ner och avnjöt en frukost och ton av varmt kaffe. Hon är fin, Lotta.
Sedan gymmade jag. Var dock väldigt trött i mina stackars muskler (Som endast fått sova fyra timmar natten innan) så jag körde mest styrka och lite kondition. Eftermiddagen flöt på bra, vek tvätt, hjälpte med läxor osv. Allt blev lite fel sedan.. Men allt gick bra, ändå. Kollade lite på serier med familjen. Gick upp. Klar! Där var dagen. Nu skall jag börja försöka sova, ja, redan! Bättre tidigt än aldrig.. Eller något.

Jennie

En stor repa, en större saknad

Jag skakar! Mitt hjärta slår hårt och jag känner mig snurrig. Har precis berättat för S och M att jag gjort en stor repa på den lilla bilen idag. Höll verkligen på att dö innan, men jag överlevde. De tog det såklart mycket bättre än jag trodde innan och S skall be någon titta på det. Det är ju bara en repa, om än stor, men bara en repa, sa han. Det kunde vart att du kvaddat bilen.. Jo, det är ju sant. Sedan klagade de dock på, eller M, att jag var för hård mot C imorse, när jag skulle få upp henne. Men innan har de sagt att jag vart för snäll, så ja, jag blev lite sur.. Men får la försöka hitta en balans. Men hon är otroligt svår att få upp, C. Hade gärna velat väcka henne tio minuter tidigare så hon kunde få liite mer tid.. Men det var tydligen ingen bra ide. I alla fall, jag lever! Vilket känns skönt.

Jag är lite arg också, på Markus. Eller nej, inte på honom såklart, men på situationen. För det är precis i sådana här lägen som det är guld att ha någon där att prata med. Jag pratade med tjejerna på väg hem från Starbucks och det hjälpte men jag hade Verkligen behövt min kille nu. Han hjälpte mig dock genom att ringa några minuter förut, från en satellittelefon och han sa att det skulle bli bra. Men sex stressade minuter, en jätte trött Markus och en Jennie som inte riktigt hör. Det är inte som det skall vara. Jag längtar så tills jag får min kille tillbaka. (Nästa vecka, nästa vecka!<3)

Nu måste jag försöka sova, kommer bli jävligt svårt. Känner mig fortfarande ångestfylld och saknar Markus så jag kan dö.. Kom hem Markyys!

Jennie

I korta drag

Hej!

Okej, det gick inte så bra med att skriva igår kväll.. Kom hem halv elva och sedan fick jag mitt schema, kommunicerade lite med familjen, bytte glödlampa i mitt tak (Ett riktigt maffigt uppdrag skall jag säga) samt läste lite. Boken är nästan slut, fast att det är flera mer dagar tills Markusen kommer. Så måste nog skaffa mig en ny bok att läsa snarast. Hjälper mig att tänka på något annat om kvällarna, inte på hur konstigt det känns att han är borta.

Jag skriver i glappet mellan de två barnen. Alltså, C har gått på bussen, snart skall L väckas. M sa att hon somnade sent igår och att chansen är stor att hon är riktigt grinig. Wie, tänkte jag. Och log.

Igår var jag, Emma, Andrea och Lotta i White Plains. Det var andra gången jag var där. Det är en tämligen stor stad och de har det mesta och lite till. Egentligen förvånande att jag inte kommit iväg dit mer. Men och andra sidan så när man har en ledig stund så åker man ju hellre in till Manhattan. Men White Plains är ett okej alternativ, om man inte har tiden för the city, så att säga. Vi spatserade runt i en riktigt fin galleria, med galet snygga (och dyra) kläder samt åt riktigt gott. Vi skulle sedan se en bio, men när vi kom dit var det så sent, så vi gick runt lite inne på Target istället. Jag fick tag i lite fina gyllene ögonskuggor.

Idag kan man säga Nästa vecka! Det ni, kommer bli så otroligt skönt när Markus Äntligen kommer hit! Och när han helt enkelt, äntligen kommer tillbaka till staterna. Hoppas med hela mitt hjärta att det kommer ta lång tid innan han måste åka på just ett sådant här jobb igen. Jag vill att han skall åka runt i världen, men snälla! I så fall med en normal uppkoppling, kom igen, vi lever för bövelen på tvåtusentalet! Men i alla fall, han kommer hem och jag längtar så jag kan spricka.

Nu måste jag ner och väcka minstingen. En liten uppdatering i alla fall! Inte dåligt. Idag är det riktigt kallt och jag skall ringa min pappa och säga hej sen.

Jennie

Håll ut!

Hej stackars ensamma blogg! Jag lovar, skall försöka skriva i dig ikväll! Här nedan kommer dock lite bilder på saker jag hittat till lägenheten i Fort Lauderdale :)

Jennie

Mail till mannen

Nedan följer lite utdrag ur mitt mail till killen. Orkade inte skriva om min dag igen så använder mig av det, men har dock tagit ut en del, mer privata delar ur mailet. Hejsvejs.

"Mannen min

Hoppas containern kom idag! Lite goda nyheter hade inte skadat! Härligt, spännismarkus! Hihi. Jag var på gymmet idag med, kände mig inte så spännis dock då alla hemmafruar med storkel 0 springer på löpbanden. Måste verkligen bli fit jag med! Men känner mig inte så himlans motiverad. Men kämpar på :) Tänker pröva spinning någon dag, det skall ju vara bra för att få av kilona.

Idag har jag vart på starbucks! Lotta körde och vi hade det jätte mysigt som vanligt. Lotta fyller ju 21 på fredag och hon har bjudit med mig att fira henne i stan med hennes vänner på lördagen, lät så otroligt roligt och jag var jätte spänd, tills igår då jag läste mitt schema.. Skall jobba lördag, Melissa och Seth skall på en stor middag och jag sitter från fem till midnatt :( Är så otroligt ledsen. Elin skall nog in och de kommer ha så otroligt roligt. Är galet avundsjuk! Jag vill också, men sånt är livet. Skall i alla fall på bio på söndag med Emma, Andrea, Lotta och kanske någon mer. Vi skall se One day (Med Jim sturgess bla) och gå ut och äta något. Skall bli mysigt :) Skall se om jag kanske kan träffa Iris och de andra på fredag, då jag är ledig.

Det är ju det judiska nyåret på torsdag så tjejerna är lediga torsdag, fredag. På torsdag skall jag bara jobba några timmar med fredag blir en låång heldag. Ser inte så mycket i fram emot det direkt. Idag var de som små djävular! Jag skojar inte, men jag tror jag fixade det ganska bra. Men var verkligen galet hur de bråkade! Kallade varandra hela sjuka saker och skrek. Lyckades tillslut sära på dem.. Men usch så otrevligt det var!

Imorgon skall jag med hela familjen till Melissas föräldrar! Är ganska nervös för då måste jag ha hand om ungarna framför alla de andra på något sätt, och så skall man småprata och hela grejen. Hoppas verkligen det går bra! Hade vart så skönt nu, om jag bara hade pratat med dig och så kunde du sagt att det kommer gå så bra, för jag är ju bäst. I sådana här situationer känns du verkligen långt, långt borta :( Men annars går allt bra! Måste egentligen sova nu men kom inte hem förrän elva och så har jag varvat ner lite och skrivit till min älskade man. Men nu skall jag sluta så du hinner svara!

Hoppas verkligen jag får höra din röst imorgon! Längtar efter ett livstecken i röstform! Just det, attans, vad håller Görgen på med egentligen?! Gammal jekla gubbe det där. Synd att du skall behöva drass med honom.

Jag älskar dig gubben, och jag bor i ditt hjärta. Hoppas inte du glömmer det där ute på havet! <3

Massa kyssar och kärlek, och hopp om att få höra dig snart!!

Din längtande Jennie"

Fredag idag

Fredag

Idag var en lång dag, jag jobbade kväll och det var full rulle. Men dagen gick bra, L hade tennis och C gymnastik. Det är verkligen ett tajt schema de flesta dagarna. Först köra ena ungen till ett ställe, sedan hämta den andra plus carpool och sedan slutar den första ungen och så får man skynda sig att hämta denne så man hinner hämta den andra också, som är klar på sin aktivitet. Det är mycket fläng men ändå ganska skönt. Sitter mest i bilen och glider fram över highwayssen och de små vägarna runt Chappaqua. Det ger en tid att slappna av och tänka, eller också lyssna på hjärndöd populärmusik och inte tänka alls. Just nu föredrar jag det andra måste jag säga. Har tänkt så otroligt mycket det senaste, på mitt liv, vem jag är, vart jag vill komma und so weiter att jag både blivit snurrig, gått in i en smärre kris över min existens och känt mig allmänt vilse. Men.. Det fixar sig. Som det alltid gör när man heter Jennie och är awesome!

I alla fall, C hade ikväll 5 kompisar över! På late over. Och L hade en vän. Så allt som allt 8 unga tjejer som springer runt, upp och ner och överallt. Skriker, skräms, skrattar, gråter och jagas. Men jag överlevde. M var ju hemma, vilket nästan gjorde det värre på ett sätt dock. Det låter hemsk men när jag är själv med barnen har jag all kontroll och när hon kommer hem är det hon som är huvudhönset och då blir det lätt att man trippar lite på tå och håller en passiv attityd då hennes humör kan vara kraftigt svängande. Men det gick ändå bra, tycker jag. Och nu är det dags att sova. Har en lång ledig helg framför mig!

Jennie

Lycka är att få höra din röst

Hej världen!

Känner mig som en helt ny människa! Har idag pratat med Markus, ja, jag har alltså hört hans röst! Är i extas, så otroligt skönt. I sammanlagt en timme också, hör ni! En timme! Först från satellittelefon och sedan smet han in i ett kontrollrum, hittade ett par hörlurar och så lyckades vi prata i fyrtio minuter på skype innan någon kom in! Helt galet härligt. Så nu vet jag till och med hur det ser ut där ute, eller ja, genom beskrivning alltså. Låter fascinerande, hade gärna velat sett det med egna ögon. Mitt ute på havet, oljeriggar så långt ögat kan nå åt alla håll, med eld i sina torn. Alla lyser de om natten som en massa tända ljus längs hela horisonten! Wow. Plus att när de skulle komma ombord riggen fick de stå och endast hålla sig i ett rep på sidan av en korg med deras packning i. Under dem försvann de enorm vågorna samt båten, medan allt de såg i mörkret var strålkastarna ovanifrån.. Hallo eller, så otroligt coolt att jag blir stum. Han är min hjälte den där kille alltså, lär mig så mycket nytt hela tiden.

Jag är min hjälte också för den delen! Lyckas alltid få ihop allt samt agera på ett proffsigt sätt. Är stolt över mitt liv, min relation, min styrka, vår styrka tillsammans och allt annat. Är så lycklig just nu. På lördag skall jag antagligen äta gott, samt bio och shopping med Lotta och Elin. Känns roligt. Och på söndag hoppas jag på stan med Charlotte! Full rulle. Behöver distrahera mig nu när killen är borta, samt behöver komma ifrån huset. För då jag bor där jag jobbar så blir gränserna rätt diffusa och det är skönt att komma iväg.

Idag har jag gymmat för andra gången, så otrolig skönt! Skall dit imorgon också. Vill träna minst tre gånger i veckan, annars känns det inte värt det. Så imorgon blir tredje, samt att på lördag tänkte jag nog gå på yogan om jag hinner. Jag har också börjat skriva på en "Hundra saker att göra innan jag dör"-lista. Rätt roligt måste jag erkänna, såg det på en blogg och kunde inte låta bli. Har la bara kommit upp i tio hittills, men det är inte så farligt. Punkten med "Spara till midjelångt hår" är inte så långt borta i alla fall, är vid brösten nu! Måste färga det i helgen också.. Hmm. Eller skall jag klara en vecka till med utväxt? Den stora frågan alla ställer sig.

Nä, nu måste jag sova. Ikväll blev mest babbel! Men är så exalterat och bubblig. Puss på min man, puss på livet och puss på mig. Sov gott nu.

Jennie

Lite ont i hjärtat

Jag är trött, väldigt trött. Har skickat ett litet mail till killen, det får räcka för idag. Måste sova tidigt, somnade två inatt! Har verklige haft sömnproblem det senaste, speciellt sedan Markus åkte. Försöker verkligen men kan bara inte sova. Men nu känner jag mig trött och måste ta vara på det.

Skall försöka skriva ordentligt imorgon! God natt gott folk, god natt.

Jennie

Varje gång klockradion blir störd av mobilen, och gör det där ljudet, då hoppas jag med hela min kropp att det är ett sms från dig som kommer, ett samtal kanske till och med. Ett ord, något. Något som kan säga mig att allt kommer bli bra.

Brev nummer 3

Markusen min

Idag har vart en bra dag ur jobbsynpunkt. Eller.. Det startade kanske inte så bra med att jag försov mig nästan tio minuter och när jag kom ner för trappan hörde jag från Ms rum "I will drive her!" Och gud vad rädd jag blev! Men fick upp henne vid sju, S kom ner och var glad, han sa inget om försovningen så då gjorde inte jag det heller. Sedan när de åkt kom M ner och verkade förvånansvärt glad med tanke på klockans tidiga timma. Så med andra ord, det var nog ingen fara riktigt, om de ens uppfattade att jag hade försovit mig. Man måste Play it cool ibland och bara kolla vad som händer, känna av. Och det gick ju bra :)

Sedan har jag vart på Club Fit idag, jag behövde bara betala 50 istället för 125 som anmälningsavgift pga ett hösterbjudande de hade och jag startar imorgon och behöver då bara betala 36 för den här månaden ut. Och sedan blir det ju 108 nästa månad igen.. Men ändå! Är väldigt nöjd. Så som sagt, imorgon skall jag åka dit. Träffa den ansvarige, få en personlig tränare som skall hjälpa mig att lägga upp en rutin och så är jag ready to go! Känns så otroligt skönt att äntligen komma igång, börja ta hand om mig själv på riktigt. Vill ju verkligen bli en gammal rolig tant och inte en stel och sur en.

Jag var också på Starbucks idag. Satte mig ner med en äggmacka, kaffe och världens bästa bok i en av deras stora, mjuka fåtöljer. Läste i en och en halv timme, boken är så himla mysig (Time Traveler's Wife). Får mig att tänka på oss, och dra en massa romantiska paralleller. Jag förstår den liksom bättre nu.. Förstår hur det känns att undra hur det går för den andre. Och verkligen oroa sig, som jag ändå gör lite nu. Jag försöker att slappna av och även om solen sken idag, himlen var krispigt klar och de vackra höstlöven började falla till marken så kunde jag inte hålla tårarna tillbaka, och kanske var det också lite därför. För jag saknar dig så, och jag vill inte vara dum. Men jag tycker inte om det här, jag tycker inte om att känna mig utestängt och bortkopplad från ditt liv. Det låter hemsk, men så känns det i magen när jag inte vet ett enda dyft. När jag undrar hur det går och inte får ett enda livstecken från den jag älska allra mest i hela världen. Jag vet att när vi ses igen kommer livet vara fantastiskt och jag kommer få veta allt som hänt. Men just nu, längtar jag så magen nästan spricker och jag tänker, inte igen. Det här är inte roligt. Men när du kommer tillbaka igen så kommer jag förstå varför jag stod ut dessa veckor. För jag älskar dig och jag trivs så otroligt bra med dig. Du är verkligen min bästa vän och om det är det här som krävs för att vi skall få vara tillsammans sen, ja då får jag helt enkelt ta mig igenom det. Vilket jag gör.

Barnen var bra idag, körde runt till lite saker och allt gick bra. Var rätt svårt att få L att göra sin matte men vi gjorde en sida och det var bra. Ikväll var M jättesöt, hon sa att I'm doing so good och att det kändes bra att ha mig här. Hon var så trevlig och det var därför jag passade på att fråga om helgen du kanske kommer :) Vilket gick bra. Så jag lämnade nedervåningen då allt kändes på topp och nu sitter jag här och skriver. Skall försöka somna tidigt ikväll.. Igår kväll.. Ja, det gick inte så bra. Saknade dig något förfärligt och kunde inte somna på fyra timmar.. Somnade la runt två och det förklarar ju varför jag var rätt trött imorse vid sex.

Som sagt älskling, du är det finaste! Och jag hoppas jag får ett livstecken snart.

Jag älskar dig

Din Jennie

Ikväll är Markus väldigt långt borta. Men jag har skrivit ett mail, och hoppas så att jag får höra ett ljud från min kära snart..

Jag kan inte sova, men dagen har vart väldigt fin. Hösten är här och det känns i luften.. City är så vackert med en klarblå himmel som bakgrund och alla människorna känns vänligare, som om de vill värma i den stundande kylan.

Jennie

Lördagen min..

Till Markus

Kl. är elva och M, S och C kom precis hem. Jag har suttit ikväll igen. Alla andra tjejerna jobbade ändå.. Inte för att jag direkt kände för att passa L, hon har vart gnällig hela dagen och idag har jag verkligen saknat dig. Jag väcktes kl. halv tio i morse av att Iris ringde. Hon sa att hon skrivit till mig på facebook och frågat om jag ville med henne och några till ut på frukost vid tiotiden. Jag hade ju såklart missat det, jag behövde Verkligen duscha och hon skulle komma en kvart senare i så fall.. Plus att jag somnat fram på småtimmarna och var helt slut när hon ringde. Så, jag tackade nej och somnade snabbt om. Nu i efterhand ångrar jag mig.. Men var så dödstrött att när jag vaknade igen trodde jag det vart en dröm att hon ringt först. Så behövde nog en extra timme till sängs. Min dag har annars vart.. Inte mycket. Jag pratade i alla fall med Ella i över timme, vilket var jätte mysigt. Plus pappa en halvtimme. Det var så härligt, jag fick berätta lite om vart du är och så fick jag sakna dig med.

Familjen var på Bar Mitzva hela dagen. Jag duschade, åt långfrukost och läste tidningar. När jag dock vid tre tänkte åka iväg en sväng, till Club Fit bla, så kom de hem. Jag sa att jag kunde sitta kväll, både för att jag inte hade något bättre för sig, då alla jobbade, men också för att jag ville få en fot in så jag kan fråga om helgen du skall komma. Men jag trodde ju att de skulle åka lite senare så jag kunde uträtta några ärenden först men ack nej. Då var det iväg, föräldrarna och C åkte in till stan på italiensk matfestival medan L vägrade följa med, och jag fick alltså passa henne. Hon var grinig och jag var också rätt grinig då jag inte fått göra de sakerna jag velat. Så flöt kvällen på.. Jag sprang dock upp medan hon lekte och ringde Stina en ybersnabbis för att spy ur mig hur pissigt jag mådde och det kändes mycket bättre efteråt. Väl nere igen värmde vi lite left overs och titta på inredningsprogram på tvn i köket.

Det var svårt att få L att somna, hon fick ligga i sin mammas säng idag och det var så tradigt allting. Först grät hon för att hon var så trött och sedan pratade hon konstant om ingenting för att komma undan sovandet. Vid kvart i elva kom alla hem, och hon flög upp ur sängen och ner igen. Fa-an, tänkte jag. Gick efter och förklarade mig försiktigt med att jag försökt få henne att somna ett bra tag. Kändes lite misslyckat att hon inte somnat än med vad fan skall man göra liksom. Dock tackade de så hemsk mycket för hjälpen. Och verkade glada att jag suttit.

Nu är kl lite mer, en kvart närmare tiden jag nästa gång får höra din röst. Imorgon skall jag åka in till stan, skall träffa Catharina en sväng och kanske Charlotta. På kvällen skall jag äta mexikansk med Charlotte :) Så det känns bra, jämfört med idag då jag har känt mig väldigt ensam. Fy fan vad ont i magen jag haft, tänk två eller tre mer veckor av det här. Jag har Ingen aning om hur det går för dig. Och det är så jobbigt. Plus att jag inte får höra din röst.. Ensamt, är bara förnamnet. För visst kan vänner fylla ett visst tomrum men det kan inte fylla allt det som du fyller. Hoppas på ett livstecken från dig inom det närmaste, väntar hela tiden. Nu skall jag läsa lite bloggar, försöka se med ljusa ögon på livet, planera morgondagen och sedan krypa till sängs.

Saknar dig Markus.

Din Jennie

Brev till Markus

Så här är det; Markus har som ni vet åkt ut på jobb och då jag annars pratar med honom varje dag, så kommer det kännas tomt att inte kunna berätta om min dag för någon varje kväll. Så jag kom på den perfekta iden att kombinera att skriva till killen om hur allt känns och vad jag gjort, med att ni kan få läsa om vad jag egentligen gör om dagarna. Så de närmaste två, eller kanske tre veckorna kommer jag alltså skriva brev till Markus via min blogg. Inte för att han kan läsa dem nu men det känns skönt att skriva till honom och så kan han läsa dem när han kommer hem :) So, here we go..

Till min älskade

Nu har jag äntligen krupit till sängs efter en lång dag. Jag undrar hur det går för dig, hur lång tid båtturen tar, om allt gått bra, om maten är god och om du får någon sömn ombord. Jag hoppas du inte är sjösjuk och att du har det bra. Mest av allt undrar jag när jag får höra något från dig igen, kommer det ta timmar, dagar eller veckor? Hoppas på timmar, tror på dagar och är rädd för veckor..

Du väckte mig imorse, det värmde. Och även om vi bara fick en ministund så är varje sådan värd tusen, när man längtar så som vi gör. Det gick bra att få upp tjejerna idag, trots att jag var trött såklart. Jag blev lämnad med den lilla bilen idag men som tur var så berättade M att både tjejerna skulle få skjuts till sina aktiviteter och att hon skulle hämta upp dem efteråt. L hade tennis idag, C gymnastik. Efter att tjejerna åkt gick jag och la mig igen. Tänkte att om jag skulle sitta hela kvällen så behövde jag lite extra sömn, tycker synd om dig som inte fick någon, kanske fick du på flyget. Det vet jag inte. Och när jag sovit en stund väcktes jag av dig igen! Du var i Houston och skulle byta flyg. Så härligt att höra att allt gick bra, att du kände dig spänd och förväntansfull. Jag somnade om med ett leende på läpparna, men också med en sorgsenhet i bröstet, då jag inte visste om det kanske var sista gången jag skulle få höra din röst på ett tag.

När jag vaknade igen gick jag ner och åt lunch och sedan pratade jag lite med mamma, det var mysigt. Jag berättade lite om saker och ting här och hon om hemma. Och sedan skrev du till mig på skype! Blev både chockad och så glad. Du berättade att ni var på en restaurang i Mexico och skulle äta innan ni åkte till båten. Wow tänkte jag. Vi skrev lite, du sa att det gick bra men att du inte visste så mycket. Ni skulle få åka båt också skrev du, ni hade inte allt som behövdes för att få flyga helikopter. Usch tänkte jag, både för att det måste vara jobbigare för sjösjukan samt att du rakat av allt skägget helt i onödan då! Ditt älskade skägg, dock har du lovat att det skall komma tillbaka när du landar här igen, så jag är nöjd. Sedan kom er mat.

Väl nere igen för att möta C så hörde jag röster från köket, blev lite förskräckt att hon kanske kommit tidigare och var upprörd för att jag inte mött henne. Men i köket möttes jag istället av en tant och en yngre kvinna som stod och pratade livligt på vad jag tror vad portugisiska medan de städade golv och bänkar. Det var alltså städerskorna och jag kände mig lättad, också för att det verkligen behövdes städas i huset. C kom hem och vi chillade i vardagsrummet. Och så ringde du! Jag sa till C att det var viktigt och svarade. Ni hade ätit klart och skulle nu vidare. Det var mycket ljud i bakgrunden och du lät väldigt trött. Men jag hörde ändå att det gick bra, ni var påväg och att det kändes spännande. Jag sa att jag älskar dig och lika så, sedan var du tvungen att springa. Tänk, tänk vad en ynka minut kan göra för en. Blev lugnare och gladare med en gång.

Sedan kom L, hon fick byta om till tenniskläderna direkt. C bytte till sina gymnastikkläder samtidigt. C vågar inte riktigt vara själv på övervåningen, så hon passade la på medan vi var där uppe. När ungarna kommit iväg åkte jag raka vägen till affären och köpte lite saker som fattades i kylen med en tjuga jag fått av M. Fick med mig en stor melon hem också som jag, väl hemma, skar upp och la i kylen. Sedan surfade jag lite och så kom M, S och L hem. C skulle till en kompis efteråt och stanna där under kvällen. Sedan lekte jag och L tills föräldrarna åkt till sin middag och så åt vi själva lite medan jag lät henne kolla på tvn i köket, den enda som fungerar för tillfället. Ja på nedervåningen i alla fall ;)

L duschade och så spelade vi sims, åt Melon och myste. Jag bestämde mig för att försöka lägga henne ganska tidigt, då hon som du vet har rätt svårt att somna. Vi gick upp vid kvart över nio och så fick hon leka lite med sina gossedjur medan jag gick ner och plockade undan. Såg då att Elin P skrivit till mig på facebook, blev både överraskad och glad och skrev tillbaka. Och då hon berättade att hon nu bor i Uppsala frågade jag, utan att tänka efter, vart Viktor bor nu.. Precis då ropade L och jag gick upp för att natta henne. Låg intill henne i sängen och hon somnade tillslut, det funkade riktigt bra att stanna uppe med henne då jag kunde syscha henne när hon blev för pratig. Jag själv somnade nästan där intill, så mysigt var det. Och trött var jag, tillslut lirkade jag mig ur sängen och hon sov djupt för hon vaknade inte ens när jag nästan ramlade ur sängen med en duns. Jag gick ner och Elin hade inte svarat på min fråga, så jag anade det värsta och gick in på hennes profil, och där stod det separerad! Åh, herregud vad dum jag kände mig. Hon måste ju blivit ledsen och tänkt att det inte var någon ide att prata med mig, jag visste ju ändå inget om henne längre. Så tråkigt! Jag skrev i alla fall ett ursäkta, och får hoppas hon skriver tillbaka.

Sedan kom resten av familjen hem. De var glada och vi pratade en stund. Det kändes verkligen riktigt bra, speciellt med M som det växlar med, och jag var varm i magen när jag gick upp på mitt rum. Kändes bra. Imorgon skall jag åka till Club Fit och beställa en tid till måndag. Läste igen alla klasser de har precis nu och känner mig riktigt pepp på att kom igång. Längtar så efter att kunna gå ner i spagat igen! Haha. Skrev lite till Fanny också. Och just det, Charlotte skickade ett sms och sa att hon inte hinner äta middag imorgon. Blev lite besviken, det hade ju vart så trevligt. Alla andra jobbar verkligen men skrev till Lotta (Charlotta) nu, hon kanske är ledig. Nu måste jag sova. Var skönt att skriva av mig om dan dock.

Ja saknar dig och undrar hur det går, vart du är, vad du gör och hur det gått hittills. Hoppas så jag får ett livstecken från dig det närmaste. En massa kärlek till dig där ute på havet.

Kyssar din Jennie

Uppdatering

"Jag Måste skaffa kamera, hösten är på väg och så också de vackraste färgerna! Annars går det bra, eller.. Min älskade åker till en plattform i Mexikanska golfen på fredag. Vilket betyder; Ingen internet-eller telefonkontakt på tre veckor. Helt sjukt. Kan inte föreställa mig hur det här skall gå. Känns piss, piss och lite mer piss. Men klarar man allt så gör man, och sådana är ju vi ♥"

Hos min älskade var jag

Hej! Jag vet, det har vart otroligt dåligt det sista med inlägg, och det har berott både på det ena och det andra. För det första, den godaste delen i historien, är att jag har spenderat mer än en vecka nere i Florida. Hos min älskade Markus har jag shoppat möbler, myst, ätit gott och njutit av närheten. Jag åkte ner lördagen, samma lördag som orkanen Irene slog till. Som tur var åkte jag på morgonen och var nere innan något hann sätta igång.För det andra har skolan börjat, och tiden har vart hektisk.

Markus har ju äntligen fått en fin liten lägenhet på Falls at Marina Bay, ett lägenhetskomplex i Fort Lauderdale. Det är en etta med mjuk heltäckningsmatta, ett rymligt vardagsrum, badkar och walk-in closet. Inte illa. I hyran ingår även tillgång till gym, pool och relax area med gratis kaffe, mumms. Så som sagt, det behövdes en del shopping för att få denna lilla oas till ett hem. En säng fanns redan på plats, men Allt annat var lämnat tills det att jag kunde komma ner och hjälpa till. Och det blev en del turer till ikea den veckan.. Alltså, det finns inget bättre ställe här. Inte bara det att det känns hemtrevligt och de säljer svensk choklad, det är också det absolut billigaste stället att gå till. De flesta övriga möbelaffärerna här är av en hemsk amerikansk karaktär. Ni vet, enorma soffor i skinn, bord med marmorskivor och robusta byråer med stora ekollon som dekoration. Och vill man ha mer stilrent så blir det genast otroliga summor att betala. För då ger man sig in på designmarknaden. Så ikea kan alltså både ge en billigt, enkelt och, om man har öga för att välja ut rätt saker, en hyfsat personlig prägel. Vi har köpt en hel del, vilket jag kommer visa bilder på nedan.

Vi gick också ut och åt gott. Vi gick bla till ett irländsk ställe första kvällen, och där åt jag supergoa kåldolmar! Inte illa inte. Vi åt också otroligt gott mexikansk och världens bästa guacamole senare i veckan. Vi lagade eget i vårt fina lilla kök och vi drack gott rövin i skenet av de nya fina lamporna. Om dagarna tog jag det mest lugnt, det var alldeles för varmt för att vistas utomhus, jag skojar inte. Men vi hade att göra när Markus slutat jobba. Och tiden för bara oss fanns ju också såklart, rätt mycket om man säger så. Jag hade verkligen en så himla fin tid där nere, och jag är så otroligt lycklig över att jag har en man att dela mina tankar med. Allt, att dela allt med. Även om han är mil bort så lyssnar han fortfarande. En fantastisk kille det där. Men nu måste jag verkligen sova, skall bara lägga till bilderna och sedan skall jag slumra. Skall upp om endast några få. Ha det fint.

Den andra expedithyllan la vi på sidan ut från den första, för att dela det stora rummet till ett vardagsrum och en matplats.











Jennie

Kort, kort

Hej, hej och mer hej! Jag vet, det är väldigt dåligt med uppdatering här. Skall verkligen bli bättre. Och pappa, jag är så glad att ni kommer i mars! Skall försöka ringa dig imorgon <3 (Allt skall göras imorgon!). I alla fall, jag är tillbaka från Florida. Resan var underbar, så otroligt härligt att få tid med min älskade. Att slippa sova ensam och att hela tiden kunna dela allt med min andre. Kl är snart tolv och alarmet går igång om sex timmar. Så, skall sova. Men lovar, skriver mer ingående så snart jag får tid!

Jennie

På väg

Nu sitter jag på flygplatsen i Westchester County, mer bestämt i White Plains. Än så länge är flyget endast försenat en timme, hoppas verkligen att det går bra allting. Längtar så mycket efter killen att magen gungar och jag känner mig lite snurrig. Vill bara sluta mina ögon, öppna dem och vara där! Men snart så, snart så. Tur att de har fri uppkoppling i alla fall, så man kan underhålla sig lite. Håll tummarna.

Jennie

I'm off!

Imorgon, om några minuter Idag, åker jag till min fantastiska kille! Älskar fan den killen så jag nästan spricker ibland. Allt man vill ha och behöver, plus lite till. Stannar till nästa måndag.

Hej så länge!

Jennie

Oh Yes!

Jag behöver skriva.. Ja det gör jag verkligen! Jag behöver rensa hela mig, få ut alla biprodukter och starta på nytt. Jag behöver måla en tavla, sjunga en sång, finna en ny vän och skratta tills jag kiknar. Jag behöver klä mig fint och locka mitt hår, dansa en hel natt och få ont i fötterna. Jag behöver känna mig sexig och jag behöver träna tills jag spyr. Jag behöver lära mig att gå långt i höga klackar, som på film, jag behöver köpa en alldeles för dyr klänning och vara nöjd med det. Jag behöver göra något som gör mig rädd, för känslan efter är den bästa av dem alla och jag behöver knulla en hel dag. Jag behöver köpa skor jag inte behöver och jag måste få en ansiktsbehandling. Jag behöver dricka en hel flaska rövin, vandra i NY om natten och jag behöver känna mig friare än en fågel. Jag behöver stå utomhus när åskan går och jag behöver tatuera in något, någonstans. Jag behöver svänga mina höfter tills de nästan går sönder och jag behöver känna dunket från en livekonsert i bröstet. Jag behöver köpa nya underkläder, och beundra min kurviga kropp i spegeln alldeles för länge. Jag behöver skrika det högsta jag kan och jag behöver gå en lång romantisk promenad med min pojkvän. Jag behöver känna mig förstod till hundra procent och jag behöver göra något dumt. Åh, det var skönt. Nu skall jag sova.

Jennie

Tänk att vi hittat varandra..

På det där sättet.

Dagbok 22/8

Hejhejhej, vilken dag!

Kl är nu halv nio men det känns som om ett dygn har passerat sedan jag senast var i den här sängen. Nu sitter jag på överkastet och försöker räkna ut om det är något jag glömt att göra.. Eller om jag faktiskt kan slappna av för kvällen. En sak vet jag, en sak som fattas alltså, och det är Markus. Jag skall inte skriva någon novell om att jag önskar jag fick höra hans röst.. Men en sak kan jag säga, att nu får fan lördag komma! Och fort skall det gå. Försöker verkligen att inte bli frustrerad.. Jag vet! Jag vet att han jobbar rumpan av sig, men några fler ord där bortifrån hade jag inte tackat nej till. Han är söt dock, han skickar allt sms. Och han smet från jobbet igår kväll bara för att kunna ringa i, i alla fall några minuter. Han är finast, men det är inte han jag är frustrerad på. Det är bara det att jag inte kan prata med honom när jag vill, och dela min dag med honom. Men det är bara för en liten tid och på lördag får jag vara hos honom, t.o.m! Så, behövde bara skriva av mig, nu känns det mycket bättre.

I alla fall, dagen har vart lång. Det har inte bara att göra med att jag endast sov några få oroliga timmar inatt , utan också att jag jobbat nästan elva. Ingen av barnen har camp nu och vi har spenderat hela dagen tillsammans. Som tur är lyckades vi bränna några timmar vid polen så allt har gått bra, men trött, det är jag. Annars går saker fint här ändå, har börjat komma in i familjen och de är nöjda, samt börjat träffa lite trevligt folk runt ikring. Imorgon är det Starbucks-time och jag ser fram emot det, en chailatte och lite sällskap är aldrig fel. Imorgon får jag sovmorgon också! Min host mom tar med barnen till city och det enda uppdragen jag har imorgon är att tvätta (Dock en jekla massa, all den storas camptvätt samt den lilles vanliga) och jag skall också ta gps:en och hitta till en biograf som vi skall gå till på onsdag. Och just det, skulle se till så jag vet vart Staples ligger också då jag kanske behöver ta tjejerna dit på torsdag och köpa lite skolsaker. Men tänkte ändå åka förbi Target och köpa lite r.. Oops, kan jag inte säga. En sak som hör till en annan sak, till Markus. Lite inflyttningspresenter måste han ju ha! (Plus, kom ihåg att köpa tejp och band också).

Nu skall jag gå ner en sväng och kolla läget innan jag kommer upp för att godnattsurfa och lägga mig.. (Samt med hela mitt hjärta hoppas att Markus finner lite tid att bara säga hej i alla fall).

Jennie

Dags att vakna

God morgon! Jag vaknar med en lustig känsla i kroppen, som om något viktigt fattas, jag kollar mobilen, inga sms, aha, det är det som fattas, Markus röst i telefonen. Hoppas verkligen det går bra där borta, har inte hört något på ett litet tag nu. Jag vaknar också med en turban på huvudet och sängen full i smulor från hennan, mumsigt!

Känner mig både trött och sliten då nattens sömn vart rent bedrövlig och mjölken till flingorna smakade konstigt, min frukost alltså. Men snart är det dags att kliva iväg till duschen, få ur hennan, klä mig och sedan bär det av till den stora staden. Skall träffa Emma, en svensk tjej som jag stiftat bekantskap med, som det så vackert heter. Det beror lite på vädret men planen är att promenera genom centralpark, för att slutligen komma fram till Greenflea market, en av NYs största loppisar. Sedan får vi se vad som händer, spännande helt klart, hur vi skall klara att ta oss runt. Nu skall jag sätta igång, hej så länge.

Jennie

Mannen ombord

Nu är min man ute på äventyr igen, han är för närvarande i South Hampton, UK, och har precis gått ombord en båt med två polaker och en amerikan. De skall slutförra jobbet som är kvar från Bahamas. De skall jobba nätter, de får inte föra oväsen då båten är fullbokad med passagerare och ägarna är tämligen förbannad över att jobbet inte är klart, vilket inte är varken Markus eller de andras fel, men de får ta skiten. Det kommer gå bra, men situationen är kanske inte den roligast, men ett litet äventyr blir det allt. Som tur är så är det bara en vecka han skall vara där, sedan flyger han hem igen och dagen efter möter han upp mig på flygplatsen! Då kommer jag för att stanna en vecka hos min kära. Så skönt.

Nu måste jag gå upp och fixa frukost, samt en massa annat som skall vara klart innan jag börjar jobba kvällen idag. Sånt är det, nu kör vi!

Jennie

Bomull

God kväll! Idag har vart en mysig dag, en bra dag, jag har fått köpt lite småsaker (Som jag kanske inte letade efter men ville ha när jag hittade). Jag har tröstat en liten efter att ett fågelbo fallit till marken och jag har gjort köttfärslimpa för första gången i mitt liv. Jag har haft en lunchdejt med min kära och jag har målat med waldorffärger, och tagit en lång dusch. Jag har blivit raggad på och känt mig förnärmad. Jag har läst godnattsaga och gjort planering av veckans dagar. Jag har tänkt på vad jag skall packa när jag flyger till Markus och jag har gjort fina listor. Jag har känt mig lite lost i mitt egna huvud som inlägget kanske antyder med dess upplägg och jag har sagt godnatt till honom, så god natt från mig.

Jennie

Ikeakärlek

Jag vet, bloggen skall handla om mitt liv här i Chappaqua, men så här är det förstår ni; Markus har idag fått sin nya lägenhet och den behöver både möbler och kärlek, plus att jag älskar att titta på inredning. Så varsågoda, lite ikeakärlek till er alla!

Jennie

Home alone

Alldeles, alldeles underbart.. Idag sover jag själv i det stora huset. Jag klagar inte, det känns skönt att få göra mig hemmastad min första helg som frisläppt au pair. Idag la dock uppkopplingen av och det såg kritiskt ut ett tag, men som tur var fixade det sig och jag har kunnat både hyra film på on demand, och prata med min man. Jag har också vart iväg på utflykt. Hittat fantastiska skor (Som jag nog måste köpa någon dag, för att jag inte gjorde det idag), samt faktiskt köpt en vacker klänning och hittat en rostorange resväska att resa till Markus med. Finfint märke, något med en prislapp alltså, skall dock vänta lite så att jag märker hur mycket jag faktiskt vill ha den, innan jag köper den. Har jag tänkt på den varje dag till onsdag, då köper jag den! Ohlala.

Det enda idag har nog egentligen vart när jag tittade på den romantiska filmen och inte kunde sluta gråta för att allt var så fint, och jag förstod hur mycket jag längtar efter, och älskar min kille. Men jag håller mig strong, försöker så gott jag kan i alla fall. Och jag klarar mig väldigt bra, jag är imponerad av hur bra jag är! Puss på det

Jennie

Dags att sova

Klockan tickar och det är snart dags att sova! Idag har vart en bra, men också sorglig dag på sitt sätt. Stinha har åkt och efter nästan två år i familjen är det såklart ingen liten grej , för någon. Lillan försökte hålla kvar sina tårar och till och med jag, som inte har något att egentligen gråta över, hade svårt att inte känna med de andra. Är så glad att få ha gått bredvid Stinha så länge, hon är verkligen en underbar tjej. Så skönt att träffa en som älskar sig själv och kan stå för det, som precis som jag kan säga rakt ut hur jävla lyckad hon är och som tycker om att prata och dela, som varken är finkänslig eller inåtvänd. Som helt enkelt kan skryta för sig, så väldigt gött att höra det ibland med! Men i alla fall, Stinha har åkt och jag önskar henne lycka till i livet.

På måndag är det helt enkelt bara jag, vilken inte känns nervöst alls. Jag är bara exited att få ta allt ansvar och att börja lära mig på egen hand. Det känns spännande och roligt. En sak som jag dock är lite nervös inför är att på onsdag kommer storasyster hem och henne har jag ju inte träffat än. Men jag är också så glad att äntligen få träffa henne, för det är ju både flickorna jag skall dela mitt år med, inte bara lillan.

Idag har vi bokat biljetter! Åh, så otroligt skönt att ha en nära som hjälper mig när jag behöver det, som fixar och grejar och som vet vad han håller på med. Vi fick bra biljetter, jag åker på lördag morgon och åker hem måndagmorgon, mer än en vecka senare! Det hade jag aldrig trott vi skulle få till, jag är så otroligt lycklig! Vi kommer få mer än en vecka ihop. Även om Markus kommer jobba har vi såklart tid tillsammans. Så otroligt skönt. Idag fick jag en liten magkramp av saknad, kände ett starkt behov av en lång, varm, trygg kram. Och snart kan jag få en igen. Och just det, Markus flyttar in i nya lägenheten imorgon! Så roligt, kan inte vänta på att få åka ner och göra den hemtrevlig tillsammans.

Nu skall jag sova. Familjen åker bort i helgen och jag vet knappt vad jag skall göra! Skall försöka hitta på något nytt, ringa någon eller själv, vet inte vad jag känner för än. Spännande!

Sov gott

Jennie